En egen stad

Vad skulle en trivsam stad kunna vara? Den frågan hölls levande i nästan fyra månader hos tre klasser i årskurs två på Backatorpsskolan. De fick ett uppdrag att skapa var sin stad på en obebodd ö via ett påhittat brev från FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon. Tre olika städer byggdes i ett ämnesövergripande arbete som siktade mot mål i svenska, bild, samhällskunskap och NO. Kreativt arbete, demokratiska processer och rika möjligheter till språkutveckling blev återkommande inslag under hela arbetet.

Här kan du läsa mer om arbetet, se elevernas filmer och en intervju med läraren Sara Carlsson.

Vägar, badplatser, kung, drottning, sjukhus
Var och en fick göra en lista på vad de tyckte skulle finnas i en stad. I helklass fördes sedan diskussioner som mynnade ut i en gemensam prioriteringsordning innan bygget tog vid. Ett brev, en aktivitet följd av en annan, så var storylinen om staden igång. Och därmed påbörjades undervisningen som bland annat gav återkommande träning mot kunskapskravet i svenska för årskurs tre:
”Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.”

I temat arbetade eleverna både individuellt och i grupp och deras tre lärare vävde in ämnesfördjupning vid upprepade tillfällen. När varje klass hade kommit en bit och gjort en modell av sin stad, samlades lärarna och planerade vidare utifrån de frågor som eleverna tagit upp. Tre frågeställningar blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet:

  • Hur får vi el till staden?
  • Hur ska vi åka i staden?
  • Vem ska bestämma i staden?

Elförsörjning
Arbetet med elförsörjning resulterade i en kraftstation en bit bort från staden. Tillsammans fördjupade de sig i hur vindkraftverk och solpaneler fungerar och eleverna diskuterade även mer kreativa idéer som om det gick att få ett snökraftverk som omvandlar snö till el att fungera. De kom även in på vilken typ av elförsörjning skolan hade och hur det såg ut hemma hos eleverna. Utifrån elevernas förförståelse kunde lärarna lyfta ämneskunskaper och strukturera elevernas idéer så att ämnesbegrepp och teorier blev begripliga för eleverna.

Transporter
Arbetet med transporter generade många diskussioner där eleverna fick träna sig i att argumentera för sin sak. Behövde man transporter alls i staden? Jo, det blev bilar, elbilar, bussar och alldeles nyuppfunna ”jetpacks” som man kan flyga med som går på löv. Även här spände elevernas idéer från verklighet till mer fantasifulla idéer. Det viktiga i de här diskussionerna är att skilja på vad som är elevernas hypoteser för hur de tror att det kan fungera och vad som faktiskt är möjligt rent fysikaliskt.

Arbetet med elförsörjning och transporter mötte kunskapskraven kring hållbar utveckling i årskurs tre i samhällskunskap:
”Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.”


Människor och politik
Regler, lagar och politisk styrning blev ett naturligt arbetsområde när eleverna hade gjort sina karaktärer i form av familjerna i staden. Då fokuserade man på hur människorna ville leva tillsammans. Förutom personbeskrivningar blev det arbete kring bostäder och ekonomi. Familjerna fick startbidrag på en miljon kronor och kunde köpa bostäder och inreda. Efter arbetet med bostäder fick eleverna i grupper skapa partier och lyfta fram de viktigaste frågorna för respektive parti. Efter redovisning blev det ett demokratiskt val.

Som exempel framhöll Rättvisdemokraterna följande ståndpunkter:
Det är valfritt att tro på Gud.

  • Om det blir krig måste man avstå.
  • Det högsta på att betala trängselskatt är tio kronor.
  • Alla barn måste gå i skolan.
  • Man får inte skräpa ner.


Regler och skatt kom också på agendan. Skatten i staden skulle gå till skola, bussar, polis, sjukhus, föräldrar som är hemma med barn, rensa avloppen, brandkår, vattenkraftverket, vindkraftverket, solpaneler, pengar till fattiga, fyren, bilvägar, dagis, kyrkan, vattenrutschkana, och barnen i staden.

Det blev bland annat fokus på samhällskunskap och kunskapskraven i årskurs tre kring demokrati och demokratiska processer – att leva tillsammans:
”Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.”
”Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.”

Och givetvis mycket svenska mot målen att formulera sig och kommunicera i tal och skrift:
”Söka information från olika källor och värdera dessa”
”Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang”
”Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.”

Arbetet avslutades med en presentation av staden för föräldrarna. Till denna redovisning gjorde eleverna filmer i programmet photostory som de visade vid olika stationer dit föräldrarna fick gå.
Lyssna till Sara Carlsson som berättar om arbetet.

Sara Carlsson

Ett collage med exempel
på elevernas filmer

Styrkan med storyline är enligt Sara att alla elever får träna ämnesspecifika förmågor i ett sammanhang, att alla vill och kan vara med och att det är kreativt och roligt. I arbetet med staden väcktes elevernas nyfikenhet och de blev genuint intresserade att pröva egna idéer och lösa problem. De fick ta initiativ och ansvar, träna på att arbeta självständigt och tillsammans med andra. Som ett entreprenöriellt förhållningssätt till lärande i läroplanen beskrivs att vara.